Komodo, vilket ställe! Det är nästan vackrare än vi kom ihåg det. De ludna kullarna, det klara vattnet och friska korallreven. Vi tar en boj vid Makassar Reef mitt i Komodos nationalpark. Monsunen har vänt och vädret är lite svalare här. På kvällarna behövs ibland en kofta. Det är första gången på hela resan som det behövs och det känns mysigt att klä på sig lite. Nätterna är härligt svala och till och med fria från insekter.
Dyksiterna runt Makassar Reef har namn som ’Manta point’ och ’Manta alley’ och har man tur så kan man här få se Manta rockor. Att se Mantas har stått högt på önskelistan, särskilt sedan Raja Ampat. När vi kom till Raja hade vi precis missat säsongen och rockorna hade simmat vidare mot Komodo. Nu har vi följt i rockornas fotspår och kanske kan vi äntligen få oss en skymt av en mäktig manta, där de största kan ha ett vingspann på upp till 7 meter och väga två ton!
Det är med viss förväntan vi hoppar i dingen för att utforska revet, även om vi inte riktigt vågar hoppas. Snorklar, diskmedel och Oreo-kex är med. Vi susar fram på det turkosa vattnet och plötsligt pekar båtgrannen på vågorna en bit framför oss och flaxar med armarna som en manta. Vi hoppar i och landar nästan ovanpå en rocka. Wow! Den är så stor och vi är så nära. Sakta och majestätiskt flyger han förbi oss. När han är utom synhåll hoppar vi upp i jollen och det dröjer inte länge innan båtgrannen börjar flaxa igen. Vi kör dit och hoppar nästan i på en rocka igen. Den kommer simmande rakt mot oss och väjer precis framför våra cyklop. Vi ser rakt in i hans väldiga munhåla. Barnen blir nästan lite rädda. Dubbelt wow! Ytterligare en gång upprepas proceduren innan vi åker hem. Vi glömde till och med att fika på Oreo-kexen, men de smakar gott vid köksbordet också. Vilken utflykt!
Vi gör ett halvhjärtat försök att få se de välkända Komodo drakarna, världens största varaner, men ankringen vid nationalparksstugan är besvärlig att få till i 30 knops vind och vi väljer att åka vidare. Vi nöjer oss med rockorna 🙂
Snygg video!
Tack ?