Nytt land

Nu är vi klara med Thailand för den här gången. Efter Phi Phi åkte vi till koh Lanta och nu har vi tagit oss in i Malaysia. Vi befinner oss på ön Penang, eller närmare bestämt i Georgetown.

Phi Phi var lika bra som första intrycket lovade, trots dyr och skabbig bostad (badrummet sknade handfat) och mycket turister. Phi Phi är otroligt vackert, kanonfina stränder och bra snorkelvatten. Vad mer kan man önska sig. Men även i paradiset lurar faror. Första dagen spenderades i dekadens pa en avskild del av vår strand. Vi byggde sandgubbar och kastade aerobie. När vi lag och vilade som bäst, damp en stor kokosnöt ner med en väldig duns 10 cm fran Marias huvud (se foto). Nära ögat!

Nästa dag tog vi en gruppresa runt Phi Phi öarna. Resan erbjöd 4 snorkelställen (otroliga fiskar!), ett besök på Maya Beach (fran filmen the Beach) samt kajakpaddling. Allt som allt en bra tur trots vissa kajakincidenter. Första kajaken tog in vatten och sjönk så att en guide fick komma och hämta oss. Den andra kajaken surfade på en våg och jagade Maria upp pa stranden. Läskigt värre!

Dagen efter klättrade vi 350 trappsteg till en vacker utkikspunkt. Vi tog en longtailbåt till Longbeach där vi kalasade på en 3 kilos vattenmelon och snorklade (Rickard såg clownfiskar som i ”Hitta Nemo”).

Nästa stopp på resan var Koh Lanta söder om Phi Phi. Vilken ö! Billigt boende, mopedvänlig trafik (sällsynt) och precis lagom stort. Vi gick ut hårt redan första dagen med grottjakt. Efter en timmes djungelvandring kom vi fram till ett läckert grottsystem (många rum) som vi dock inte kunde utforska till fullo då vi glömt ficklampa. Illa! Vi fick springa tillbaka och klarade oss ut ur djungeln precis lagom till skymningen.

Samma kvall i hotellbaren stötte vi på två tyskar (Steffan och David) och en glad kanadensiska (Kaitlyn) som vi nästa dag drog med oss till öns National Park.
Vägarna dit var otroligt dåliga. Stora vattenpölar, gropar, backar och 5 cm damm. National Parken var en besvikelse, men vi hittade ett sidospår till ett vattenfall dar vi kunde ta oss en svalkande dusch. Häftigt och vackert!

Samma dag åkte vi vidare till ett sjözigenar-samhälle. Av dessa människor hyrde vi båt och chauffor inför morgondagen. Målet nästa dag var Koh Mook, en ö två timmar bort med en gömd lagun som endast kan nås genom en lång, vattenfylld grotta. Vi hade dock otur med vädret. Vår longtailbåt var inte gjord för så grov sjö. Vi var genomblöta på mindre än 2 min och trots att det var mitt på dagen frös vi som hundar i blåsten och vätan. Det blev 2 långa timmar. Till sist kom vi fram till grottan. En 80 metars simtur varav 20 i totalt morker. Tur att vi hade ficklampa den här gången. Väl inne väntade oss en liten lagun med en sandstrand och ett litet stycke djungel med sällsynta växter. allt ramades in av ortoligt höga, lodräta klippor. Så höga att solen bara lyser in några få timmar per dag. Man undrar hur ett sådant här ställe kan existera.
Vi fick vara helt ensamma i någon timme innan det kom ett lass av kinesiska gruppresenärer. Medtagen zigenarlunch åts på en öde strand innan en lika jobbig hemfärd väntade.

På kvällen firade vi den lyckade hemfärden med kortspel och fest. Sista dagen pa Koh Lanta spelade vi beachvolly och slappade på stranden.

Resan till Malaysia var lång men bekväm. Vid gränsen stötte vi på trubbel då vi ovetande stannat en dag för mycket i Thailand. Pengarna var slut och vakten var benhård. Böterna fick betalas med en dollarsedel gömd i Rickards sko. Roligt att få användning för den.

Vi spenderade en natt i Butter Worth på lyxhotell. Varmvatten, tv, video och gratis film hör inte till vanligheterna. Nästa dag tog vi färjan till Penang och Georgetown (1,20 kr/pers). Väl framme kollade vi in stan och besökte en vacker moske.

Bostad och mat är billigt. Allt är billigare här än i södra Thailand, foruton alkohol. Människorna här är dessutom mer ödmjuka och bättre på engelska. Allt verkar lite mer organiserat.

Nu är vi framme vid dagens datum. En dag som vi har spenderat mestadels vid stranden. Vi besökte även Penangs Botaniska Trädgård, kanske 5 ggr större än Lunds, tropisk och mäktig.

Vi har fått reda på att man behöver visum för att komma in i Indonesien sedan 1 feb i år. Vi tittade därför förbi Indonesiska Konsulatet för att kolla läget. Byråkrati på hög niva. Det kan bli trubbel med Marias pass som inte har tillrackligt god marginal innan det går ut. Scheisse!

Rickard & Maria

Posted by Rickard & Maria

Kommentera