Hej och hå, tiden rusar på. Två veckor har gått sedan sist. Vi har lämnat Sydön och dess fantastiska natur bakom oss. Det var intensiva veckor med många mil i både ben och bil. Barnen klagar inte längre på långa promenader. De har vant sig. De långa bilresorna går också bra. Spellistorna går på repeat och den förr så hatade mittenplatsen i baksätet är nu hett eftertraktad sedan det bestämts att den väljer musiken. Vi har sett flera glaciärer, åkt på båttur i Milford Sound och gått vandring efter vandring i skog och kring sjö och berg.
En av favoriterna var Hooker Valley track nedanför Mount Cook. En enastående vacker vandring som slutade vid en glaciärsjö vid foten av Mount Cook. Oj, oj, oj. Man kunde sitta med linne i solen och bada fötterna i isvatten där stora bitar glaciär flöt omkring. En annan oväntad pärla var Gemstone Beach på sydkusten. Häftiga branta sandklippor mot havet med en strand nedanför där man enligt uppgift kunde hitta ädelstenar. Vi letade flitigt utan framgång men hade supermysigt ändå.
Det är så mycket att se och göra överallt att hemskolningen tillfälligt fått bantas ner. Vi kör svenska, engelska och matte på mornarna 6 dagar i veckan. De andra ämnena får vänta tills vi är tillbaks på Galeforce.
Nyzeeländarna är generellt mycket trevliga och easy going men Rickard lyckades ändå få en ordentlig uppläxning av en polis efter att blivit stoppad för fortkörning. Vi hade ju barn i bilen så det var tydligen väldigt oansvarigt att köra 120 på en spikrak 100 väg.
Efter Mount Cook lämnade vi Sydön och tog färjan tillbaks till Nordön. Vi slappade några dagar vid Te Horo Beach utanför Wellington för att fixa nya visum till Indonesien. Vi var lite nervösa inför ansökan då Indonesisk byråkrati kan vara en aning nyckfull. Allt gick dock supersmidigt och visumen var klara på två dagar. Nice!
På en av våra många vandringar gick vi förbi en hage med Alpackor. De flesta var rädda och höll sig på avstånd men en liten unge kom nyfiket fram och lät oss klappa och kela. Såå gullig! När vi skulle gå lyckades han på något sätt krångla sig genom stängslet. Maria fick ta honom i famnen och lyfta tillbaks över staketet in i hagen. Så lätt och så mjuk!
Nu har vi rullat vidare norrut till Bay of Plenty som blir sista stoppet innan vi flyger vidare till Sydney och Australien.
Senaste kommentarer